Bakterier

Bakterie (Bacill)- efter grekiskans ord "bakterion" liten stav. En encellig organism som delas in efter son form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller och spiroketer är spiralformade) och förökar sig genom delning.

Bakterierna består av en cell med en cellvägg, men de saknar cellkärna. Vissa av dem har små trådar  för att kunna förflytta sig. Bakterier kan räknas som de första organismerna på jorden 3,5 miljarder år gamla). De blågröna algerna har utvecklats från dessa bakterier. (innehåller klorofyll och kan därför inte tillverka syre). Om det är för mycket vatten kallas det för algblomning. 

Bakterierna skyddar sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Svampar och smådjur tillsammans med bakterier kallas för nedbrytare, då de äter döda djur, växer och sönderdelar detta till jord. (ingår i ett kretslopp)

Vissa av bakterierna är elaka eftersom de bryter ner vävnader (tänder: karies) och sprider olika gifter i kroppen och en del ger oss dålig andedräkt. Medan andra är nyttiga för oss, till exempel de som håller till i tarmen och hjälper till att bryta ner  maten och tillverkar b-vitaminer. De sprids genom maten, smittat vatten, insektsbett samt genom hosta och nysningar. De är lättare än virus att angripa eftersom de har en egen cellstruktur som man kan ge sig på.

Sjukdomar som orsakas av bakterier eller andra smittämnen kallas för infektionssjukdomar. (sprids snabbt=epidemier)

Inkubationstid = Tiden det tar innan sjukdomen bryter ut (olika) 

Antibiotika: Ämnen som dödar bakterierna som t.ex. Penicillin (mot infektionssjukdomar). Fungerar inte alltid p.g.a. bakterierna har blivit resistenta mot det. (Bakterierna överlever).

Man kan idag också vaccinera sig mot en del bakterier så att man inte får sjukdomen som till exempel stelkramp. 

Skydda maten mot bakterier genom att:

• Torka
• Sockra
• Salta
• Syra
• Röka
• Kyla
• Värme
• Konservera
• vakuumförpackning
• Bestråla

Om man inte gör något så är risken stor för matförgiftning. 

Bioteknik: använder sig av mikroorganismer som t.ex. bakterier för att tillverka produkter med bättre egenskaper

• Man kan även framställa vaccin och läkemedel som antibiotika och insulin
• Rena avloppsvatten och vid oljekatastrofer.
• Tillverka metangas ur sopor och avloppsvatten. (används som bränsle)

Bakterier är mindre än plankton. Bakterier är så små att tusen i rad ryms på en millimeter. Det kan till och med vara svårt att se dem i mikroskop för att de är så små. Det finns ett undantag och det är cyanobakterierna. Det finns många olika slags bakterier, de  flesta tillhör någon av följande tre grupper: baciller (stavformade), kocker (runda) eller spiriller (spiralformade). Bakterier finns nästan överallt, både i naturen och i våra kroppar. Men de flesta av dem ger mer nytta än skada. De i naturen hjälper till med att göra ny jord av döda organismer. Vi behöver också hjälp av dem bland annat i tarmen för att bearbeta maten. Vi människor bär på sammanlagt 2-3 kg bakterier. 

Men det finns också bakterier som gör oss sjukdomar som halsfluss, och sådana som gör att mjölk surnar eller mat ruttnar. Vi försöker skydda oss mot de bakterierna. Det kan vi göra med hjälp av att tvätta händerna innan maten, steka maten väl, förvara den kallt os.v. Med hjälp av olika mediciner kan vi bota många sjukdomar som beror på bakterier. 

Mästare på att anpassa sig 

Bakterier måste ha mat som allt annat levande. Vissa av dem äter döda växter och djur i naturen. Det döda förmultnar på så sätt istället för att ligga kvar i naturen. Andra bakterier är parasiter, de tar sin näring från levande växter och djur . Det finns också bakterier som kan laga sin egen mat med hjälp av solljuset, som växterna. Nästan allt som är levande behöver andas syre, men det finns bakterier som klarar sig utan syre och kan leva långt ner i sprickor i jordskorpan. Bakterier är mästare på att anpassa sig till alla miljöer. 

Bakterier förökar sig också precis som allt annat levande. Och dem gör de ovanligt snabbt. de delar sig mitt itu, det tar inte mer än en timme för en bakterie att bli två.   

Mikroorganismer

MIKROORGANISMER:
Det är inte så lätt att dela in alla levande i arter och släkten enligt Linnès system. det är så när det gäller till exempel vattendroppar från sjö, damm eller vattenpöl. eftersom organismerna i en vattendroppe är så extrems små så kan man inte se dem med blotta ögat utan måste använda ett mikroskåp. de kallas mikroorganismer. även om de är pytte pytte små så är det ändå mycket viktiga.


LIVET I EN VATTENDROPPE:
mikroorganismer som flyter omkring i sött eller salt vatten kallas för plankton. det finns två sorters plankton, de heter växtplankton och djurplankton. ibland kan det vara svårt att se skillnad mellan djur och växter men då finns det en mellangrupp, den kallas för gisselorganismer. gisselorganismer har ett grönt ämne i sig som heter klorofyll (som växterna)  och de kan simma (som djuren) med en tråd som kallas gissel. växt- och djurceller är viktig föda för många djur i både salt och sött vatten. planktonen som finns i vattnet (växtplankton) är kanske de allra viktigaste organismer av alla på jorde. de tillverkar mycket syre som vi andas därför är de jätte viktiga för att vi människor och djur ska överleva.

Dagens Uppgift

Uppgift: 1

Idag har vi undersökt olika små encelliga djur. Djuren kommer från en blandning mellan hö och akvarievatten som har stått och fått växa till sig ett tag. De såg ut som små glaskorn. De rörde inte på sig och det var bara några stycken. De var utspridda och det var ganska svårt att hitta dem i mikroskopet. 

Uppgift: 2

Vi ska odla bakterier i en burk med Agar lösning. Det vi kom fram till att vi ville odla var från ett tangentbord, Ipadskärm, ett hårstrå och en nagel. Vi delade in burken i fyra delar och la ut sakerna i de fyra rutorna. Vi kommer låta det stå i 2 veckor och det kommer förmodligen att börja bildas bakterier. Vi skrev vars en hypotes och skrev vad vi trodde skulle hända. 

Uppgift: 3 Mikroorganismer... Extrauppgift

a) Ge exempel på goda bakterier och onda.

Vissa bakterier är elaka eftersom de bryter ner vävnader (tänder: karies) och sprider gifter i kroppen och en del ger oss dålig lukt. Andra är nyttiga för oss, till exempel de som håller till i tarmen och hjälper till att bryta ner maten och tillverka b-vitaminer. De sprids genom mat, smittat vatten, insektsbett, samlag samt genom hosta & nysningar. Är lättare än virus att angripa eftersom de har en egen cellstruktur som man kan ge sig på.

Vad kan vi om bakterier?

•  De har alla kriterier för liv
• De växer och förökar sig
• Bakterier är små 1000 bakterier= 1 mm
• De består av atomer
• Kan ligga utan näring länge
• Bakterier finns på flera olika ställen
• Finns både goda och onda bakterier
• Kan ha många olika former
• Trivs i värme- bästa sättet att odla
• Ingen cellkärna- DNA:et är utspritt
• Bakterier är encelliga
• Man kan odla bakterier
• Den kan föröka sig så snabbt som vart tjugonde minut- men håller bara på en kort tid

Vad vill vi veta om bakterier?

• Hur bakterierna ser ut?
• Vad de består av?
• Vilka mediciner använder man mot dem??
• Hur skapas bakterier?
• Vart finns det flest?
• Varför blir man sjuk av vissa bakterier?
• Vad äter dem?
• Kan bakterier döda varandra?
• Vad hjälper bakterierna som finns i mat, i till exempel yoghurt? 

Olika sorters celler

12. Hur ser växter ut?

Växtceller ser ut som små runda rektanglar i samma storlekar. Det ser ungefär ut som en tegelstensvägg. Vi gjorde undersökningen på en lök så växten heter lök.
               







                                                    


13. Hur ser djurceller ut? 
                                     
Det var lite svårare att se djurcellerna eftersom man inte fick så mycket. Men de såg ut som små ojämna vattenklumpar. De såg ut som små brödbitar och låg inte alls i något speciellt mönster.

14. Vad är det för skillnad mellan växt och djurceller? 
   
Det fanns väldigt stora skillnader mellan de olika cellerna. Växtcellerna låg mer i ett bestämt mönster som en tegelstensvägg och var ungefär lika stora, de hade också samma form. Medans djurcellerna mer låg lite utspritt som små brödsmulor i olika storlekar. Eftersom de låg väldigt utspritt så kunde man inte se riktigt hur de var radade. Det fanns inte några större likheter i de båda cellerna.

Likheter och skillnader i de olika cellerna:

Likheter:
Det finns ett antal mitokondrier i båda cellerna. Det är som cellens kraftverk. Varje cell har en cellkärna och det har alla celler förutom bakteriecellen. Inuti cellkärnan finns det något som heter DNA. Det avgör hur cellen såg ut. Runt om cellerna finns det ett litet skal som kallas för cellmembran, som är en hinna som släpper igenom vissa saker och stänger ute vissa sker. I cellerna finns det en vätska som heter cellplasma.

Skillnader:
I Växtcellen finns det en bubbla som är fylld med vatten som heter vakuol och det finns inte i djurcellen. Den fylls med vatten och spänner då ut cellen. Om man glömmer vattna växten så kommer vakuolen att tappa sitt vatten, då mår inte växten bra och vissnar. Det finns också ett antal gröna pluppar som heter kloroplaster. De är gröna för att det innehåller något som kallas för klorofyll som är ett ämne som är jätteviktigt för växter. Klorofyllet tar vara på solens energi och gör om det till saker som växter behöver och som vi behöver, eftersom att växterna ger oss syre. Den kantiga saken runt växtcellen är en cellvägg som gör att växterna känns lite hårdare när man känner på dem. Om man känner på stammen på en växt känns den ganska hård och om man sedan känner på sin egen hud så känns den len och mjuk. Det är för att djurceller inte har någon cellvägg.
Det är de här tre sakerna som finns i växtceller och som inte finns i djurceller.

De 3 saker som inte fanns i djurcellen:

• Vakuol
• Kloroplaster
• cellvägg

Varför har vi celler?

Vi människor är uppbyggda av celler. Det är grunden för allt som lever. Det är egentligen cellerna som har oss och inte vi som har dem. Celler är uppbyggda av molekyler som i sin tur är uppbyggda av atomer. Alla celler ser inte likadana ut. En del celler är bra på att bygga upp saker och vissa är kanske bra på att ta emot information. Tillsammans med andra celler som fungerar på samma sätt så bygger de upp vävnader.
Alla celler oavsett hur den ser ut så är de uppbyggda av samma grund. Man kan till och med odla hudceller.

Rolig Fakta:

• En vuxen människa består av mellan 50 000 och 100 000 miljarder celler
• Celler förökar sig genom delning och bildar vid delning en kopia av sig själv
• Varje sekund bildar tusentals nya celler i våra kroppar, ungefär lika många dör
• De lever olika länge, från några dagar
• Alla levande organismer består av celler

Cellen:

Det finns olika sorters celler. B.la. djurcell, växtcell och bakteriecell. Allt liv börjar och började med en cell och det är också ett av kriterierna för liv. Ordet cell betyder litet rum som t.ex. ett rum i ett fängelse. Om man tittar på ett blad i ett mikroskåp så ser man att det är uppbyggt av små rum, celler. De första varelserna på jorden var bakterier och dem var encelliga, alltså bestod av bara en cell. Det gör dem även idag. Vissa växter och djur består och av bara en cell, det kan t.ex. vara toffeldjur eller amöban. Hos de djur som är encelliga måste den enda cellen kunna utföra allt det arbete som krävs för att den ska leva och föröka sig. Många växter, djur och svampar har flera olika celler med olika uppgifter. Vissa har hand om känsel och vissa om rörelse eller fortplantning os.v. I flercelliga organismer är cellerna specialiserade på just sin sak, d.v.s. kan bara göra vissa saker.

Likheter och skillnader allmänt:

Alla de levande cellerna består av en halvflytande massa, cellplasma, med en tunn hinna, ett cellmembran, utanpå. Det finns en cellkärna i nästan alla växt och djurceller. I växtceller finns det klorofyllkorn och med hjälpa av det och solljus kan cellen laga sin egen mat. Djurceller har inga klorofyllkorn därför måste djuren hitta färdig mat på egen hand. 

Extra uppgifter

S.24 uppgift 8:
a) Det kan vara på grund av att klimatet är väldigt olikt det som finns i Sverige.

b) Vi tycker inte att det är bra att vi förstör våra skogar men samtidigt så behöver vi ha energi och till exempel papper, som vi får att träd.

S.23 uppgifterna 2,3,5,6 och 7.

Fråga 2: 
a) Nej det finns inga levande drakar idag, och har nog aldrig funnits men det finns djur som liknar dem.  det kan vara till exempel ödlor.

b) Det är oftast barn böcker där drakar ska försöka beskydda folket. Det finns även tv program som till exempel Jane och draken, eller Bolibompa draken i barnprogrammet Bolibompa.
Fråga 3:

- Nej, de finns inte! det ät bara fantasi och påhitt.
- Ja de finns! många har sett dem, skulle de bara hitta på eller?

Fråga 5: 
a) prästkrage

b) prästkrage

c) för att man upptäckte dem för när man pratade latin.

Fråga 6:
a)
Talgoxe = Parus major
Tofsmes = Parus Christatos
Bofink = Fringilla Coelebs
b)dom kanske ingår i samma art men ser olika ut.

c) För att vissa kanske heter samma men då vill man skilja på dem och ha ett extra ord.

Sammanfattning av kriterierna för liv

För att någonting ska räknas som levande ska de äta, andas, växa och dö, reagera på omgivningen, föröka sig och bestå av celler. Det är därför vi bara lever där det finns mat, vatten och luft. Det gäller allt annat levande också. Den tunna hinnan som är runt jordklotet där det finns liv kallas för biosfär. Det är svårt för de levande i utkanten av biosfären. Men det finns en del frön och små djur som tillfälligt kan leva högre upp i atmosfären än Himalayas toppar. Man kan också hitta liv i de största havsdjupen. De olika formerna av liv har anpassat sig efter var de finns. Det behövs inga vanliga ögon i de mörka havsdjupen. Varelser på hög höjd kan hålla sig svävande även om luften är tunn. Vi människor kan ta oss till de flesta ställen inom biosfären och till och med i rymden, men då måste vi ta hjälp av tekniken. Vi behöver bilar och flygplan för att vi ska kunna förflytta oss långt. Vi behöver syrgas med oss på höga höjder och nere i vattnet.  Alla olika organismers livscykler är olika alltså att de lever olika länge. Olika organismer har också olika celler. de kan vara en encelliga och flercelliga. Alla flercelliga djur är de större djuren som till exempel fåglar, hundar och katter. Organismerna anpassar sig till sin omgivning.  

Fråga 1. Vad behöver människan?  En människa behöver mat, vatten och syre för att leva och må bra. Man behöver familj och vänner som man kan umgås med, för att vara lycklig och må bra.

Fråga 4. 
a) Ju högre upp man kommer desto svårare är det för kroppen att ta upp syre och det gör att man  får svårare att andas och det blir jobbigare. 
b) Det är för att trycket blir större och det finns inte like mycket syre där nere som här på marknivå. Ett djur som då behöver vanligt syre hinner inte upp för att ta ett nytt andetag, på grund av att den är så långt ner.
c) Vi människor kan inte bo varken för långt ner eller för högt upp för att där finns för lite syre för att vi ska kunna andas. Eftersom allt som lever behöver ha nån sorts näring, till exempel vi människor måste ha vatten för att kunna överleva, så vi måste bo på ställen där vi kan få tag på vatten. Vi måste också ha mat och syre för att överleva. Annat som lever som inte är människor, till exempel djur då. De behöver också ha näring och syre för att klara sig. 


Carl Von Linnè

Carl Von Linnè levde på 1707-1778. Många av hans olika funderingar om livet kom också från resor  - precis som för Darwin. Hans första stora resa gick till Lappland.Han reste också i södra och mellersta Sverige. Från hans resor och studier i Holland fick han inspiration till de arbeten som gjorde honom till en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Linnè hittade på ett sätt att ordna växter och djur i grupper. Han delade in dem i arter, släkten och klasser. Från de växter som har blommor utgick han från hur könsorganen såg ut, d.v.s ståndare och pistiller. Han ordnade dem i ett sexualsystem, som hade med könslivet att göra. De flesta av våra floror delar fortfarande in växterna enligt Linnès system.  


Han hade en stor trädgård i Uppsala. I trädgården finns det små kärr och dammar med sina speciella växter. I de stora växthusen har han växter från sydligare länder. Han har också många djur i sin trädgård eftersom han var en sån extrem djurvän. I trädgården odlades omkring 3000 olika växter. I linnes trädgård nu för tiden odlas fortfarande växter enligt hans plan sedan 1745. Några av växterna som odlas där fanns redan för 250 år sedan. Han har skrivit en bok som heter Flora och i den står det om olika sorters blommor m.m. Han var också en väldigt bra konstnär. Linne som inte var kunglig är begravd i West minister abbey. Linne har en blomma döpt efter honom som heter Linnea. Han är mest känd för att han könsbestämde djurlivet och införde sexualsystemet för växterna.   

Charles Darwin

Charles  Darwin fick ett brev 1831 som skulle förändra hans liv. Det var från hans vän John Stevens Henslow. John har lärt honom olika saker som om växter och djur.I brevet frågade John honom om han ville följa med på en forskningsseglats jorden runt. Det var ett drömerbjudande för den 22 åriga Charles Darwin. Darwin hade väldigt stort intresse för naturen. Även när han var barn var han en samlare han samlade på musselskal och stenar. Hans pappa ville inte att han skulle åka. När han var mindre gick han inte på något universitet för att hans föräldrar var så rika.Till slut gav han sig iväg på sin otroliga resa den 27 december 1831. Darwin åkte runt till olika öar och såg att finkar hade olika stora näbbar. Han blev mer och mer intresserad av att växter och djur har så många olika former.  Darwin var också väldigt intresserad av daggmaskar så han skrev en bok om det. Darwins sista dryck innan han dog var wiskey. Han är mest känd för läran om arternas uppkomst.

Det gäller för varje art att leva vidare. Carles Darwin menade att i kampen för tillvaron pågår ett allas krig mot alla. I den kampen kan det till exempel vara bra att vara specialist på särskilda sätt att skaffa sig mat, som Darwins  finkar. Andra sådana specialister är giraffer som kan äta blad från höga träd och fjärilar som kan suga nektar långt ifrån en blomma. 
Det är viktigt att få tag i mat, men det är lika viktigt att själv bli mat åt andra. Det gäller att klara sig undan faror. Både stora och små djur hotas av rovdjur, som vargar , lejon eller spindlar. Bytesdjuren har många sätt att klara sig - alltifrån att gömma sig till att röra sig fort. Men hur upptäcker de att en fara hotar? Att känna, höra, se, lukta och smaka kan vara lika livsavgörande som att äta, dricka och andas. Livet kan stå på spel!
Även växterna måste ha olika knep för att kunna leva vidare år efter år. Kampen om makten är ofta hård. Vad kampen gäller beror mycket på klimatet. I öknen gäller det att kunna överleva trots brist på vatten. I regnskogen, där det är varmt och fuktigt, är det i stället viktigt att kunna tränga undan andra växter för att få tillräckligt mycket ljus.