S.24 uppgift 8:
a) Det kan vara på grund av att klimatet är väldigt olikt det som finns i Sverige.
b) Vi tycker inte att det är bra att vi förstör våra skogar men samtidigt så behöver vi ha energi och till exempel papper, som vi får att träd.
S.23 uppgifterna 2,3,5,6 och 7.
Fråga 2:
a) Nej det finns inga levande drakar idag, och har nog aldrig funnits men det finns djur som liknar dem. det kan vara till exempel ödlor.
b) Det är oftast barn böcker där drakar ska försöka beskydda folket. Det finns även tv program som till exempel Jane och draken, eller Bolibompa draken i barnprogrammet Bolibompa.
Fråga 3:
- Nej, de finns inte! det ät bara fantasi och påhitt.
- Ja de finns! många har sett dem, skulle de bara hitta på eller?
Fråga 5:
a) prästkrage
b) prästkrage
c) för att man upptäckte dem för när man pratade latin.
Fråga 6:
a)
Talgoxe = Parus major
Tofsmes = Parus Christatos
Bofink = Fringilla Coelebs
b)dom kanske ingår i samma art men ser olika ut.
c) För att vissa kanske heter samma men då vill man skilja på dem och ha ett extra ord.
torsdag 30 januari 2014
Sammanfattning av kriterierna för liv
För att någonting ska räknas som levande ska de äta, andas, växa och dö, reagera på omgivningen, föröka sig och bestå av celler. Det är därför vi bara lever där det finns mat, vatten och luft. Det gäller allt annat levande också. Den tunna hinnan som är runt jordklotet där det finns liv kallas för biosfär. Det är svårt för de levande i utkanten av biosfären. Men det finns en del frön och små djur som tillfälligt kan leva högre upp i atmosfären än Himalayas toppar. Man kan också hitta liv i de största havsdjupen. De olika formerna av liv har anpassat sig efter var de finns. Det behövs inga vanliga ögon i de mörka havsdjupen. Varelser på hög höjd kan hålla sig svävande även om luften är tunn. Vi människor kan ta oss till de flesta ställen inom biosfären och till och med i rymden, men då måste vi ta hjälp av tekniken. Vi behöver bilar och flygplan för att vi ska kunna förflytta oss långt. Vi behöver syrgas med oss på höga höjder och nere i vattnet. Alla olika organismers livscykler är olika alltså att de lever olika länge. Olika organismer har också olika celler. de kan vara en encelliga och flercelliga. Alla flercelliga djur är de större djuren som till exempel fåglar, hundar och katter. Organismerna anpassar sig till sin omgivning.
Fråga 1. Vad behöver människan? En människa behöver mat, vatten och syre för att leva och må bra. Man behöver familj och vänner som man kan umgås med, för att vara lycklig och må bra.
Fråga 4.
a) Ju högre upp man kommer desto svårare är det för kroppen att ta upp syre och det gör att man får svårare att andas och det blir jobbigare.
b) Det är för att trycket blir större och det finns inte like mycket syre där nere som här på marknivå. Ett djur som då behöver vanligt syre hinner inte upp för att ta ett nytt andetag, på grund av att den är så långt ner.
c) Vi människor kan inte bo varken för långt ner eller för högt upp för att där finns för lite syre för att vi ska kunna andas. Eftersom allt som lever behöver ha nån sorts näring, till exempel vi människor måste ha vatten för att kunna överleva, så vi måste bo på ställen där vi kan få tag på vatten. Vi måste också ha mat och syre för att överleva. Annat som lever som inte är människor, till exempel djur då. De behöver också ha näring och syre för att klara sig.
Carl Von Linnè
Carl Von Linnè levde på 1707-1778. Många av hans olika funderingar om livet kom också från resor - precis som för Darwin. Hans första stora resa gick till Lappland.Han reste också i södra och mellersta Sverige. Från hans resor och studier i Holland fick han inspiration till de arbeten som gjorde honom till en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Linnè hittade på ett sätt att ordna växter och djur i grupper. Han delade in dem i arter, släkten och klasser. Från de växter som har blommor utgick han från hur könsorganen såg ut, d.v.s ståndare och pistiller. Han ordnade dem i ett sexualsystem, som hade med könslivet att göra. De flesta av våra floror delar fortfarande in växterna enligt Linnès system.
Han hade en stor trädgård i Uppsala. I trädgården finns det små kärr och dammar med sina speciella växter. I de stora växthusen har han växter från sydligare länder. Han har också många djur i sin trädgård eftersom han var en sån extrem djurvän. I trädgården odlades omkring 3000 olika växter. I linnes trädgård nu för tiden odlas fortfarande växter enligt hans plan sedan 1745. Några av växterna som odlas där fanns redan för 250 år sedan. Han har skrivit en bok som heter Flora och i den står det om olika sorters blommor m.m. Han var också en väldigt bra konstnär. Linne som inte var kunglig är begravd i West minister abbey. Linne har en blomma döpt efter honom som heter Linnea. Han är mest känd för att han könsbestämde djurlivet och införde sexualsystemet för växterna.
Charles Darwin
Charles Darwin fick ett brev 1831 som skulle förändra hans liv. Det var från hans vän John Stevens Henslow. John har lärt honom olika saker som om växter och djur.I brevet frågade John honom om han ville följa med på en forskningsseglats jorden runt. Det var ett drömerbjudande för den 22 åriga Charles Darwin. Darwin hade väldigt stort intresse för naturen. Även när han var barn var han en samlare han samlade på musselskal och stenar. Hans pappa ville inte att han skulle åka. När han var mindre gick han inte på något universitet för att hans föräldrar var så rika.Till slut gav han sig iväg på sin otroliga resa den 27 december 1831. Darwin åkte runt till olika öar och såg att finkar hade olika stora näbbar. Han blev mer och mer intresserad av att växter och djur har så många olika former. Darwin var också väldigt intresserad av daggmaskar så han skrev en bok om det. Darwins sista dryck innan han dog var wiskey. Han är mest känd för läran om arternas uppkomst.
Det gäller för varje art att leva vidare. Carles Darwin menade att i kampen för tillvaron pågår ett allas krig mot alla. I den kampen kan det till exempel vara bra att vara specialist på särskilda sätt att skaffa sig mat, som Darwins finkar. Andra sådana specialister är giraffer som kan äta blad från höga träd och fjärilar som kan suga nektar långt ifrån en blomma.
Det är viktigt att få tag i mat, men det är lika viktigt att själv bli mat åt andra. Det gäller att klara sig undan faror. Både stora och små djur hotas av rovdjur, som vargar , lejon eller spindlar. Bytesdjuren har många sätt att klara sig - alltifrån att gömma sig till att röra sig fort. Men hur upptäcker de att en fara hotar? Att känna, höra, se, lukta och smaka kan vara lika livsavgörande som att äta, dricka och andas. Livet kan stå på spel!
Även växterna måste ha olika knep för att kunna leva vidare år efter år. Kampen om makten är ofta hård. Vad kampen gäller beror mycket på klimatet. I öknen gäller det att kunna överleva trots brist på vatten. I regnskogen, där det är varmt och fuktigt, är det i stället viktigt att kunna tränga undan andra växter för att få tillräckligt mycket ljus.
Fråga 1. Vad behöver människan? En människa behöver mat, vatten och syre för att leva och må bra. Man behöver familj och vänner som man kan umgås med, för att vara lycklig och må bra.
Fråga 4.
a) Ju högre upp man kommer desto svårare är det för kroppen att ta upp syre och det gör att man får svårare att andas och det blir jobbigare.
b) Det är för att trycket blir större och det finns inte like mycket syre där nere som här på marknivå. Ett djur som då behöver vanligt syre hinner inte upp för att ta ett nytt andetag, på grund av att den är så långt ner.
c) Vi människor kan inte bo varken för långt ner eller för högt upp för att där finns för lite syre för att vi ska kunna andas. Eftersom allt som lever behöver ha nån sorts näring, till exempel vi människor måste ha vatten för att kunna överleva, så vi måste bo på ställen där vi kan få tag på vatten. Vi måste också ha mat och syre för att överleva. Annat som lever som inte är människor, till exempel djur då. De behöver också ha näring och syre för att klara sig.
Carl Von Linnè
Carl Von Linnè levde på 1707-1778. Många av hans olika funderingar om livet kom också från resor - precis som för Darwin. Hans första stora resa gick till Lappland.Han reste också i södra och mellersta Sverige. Från hans resor och studier i Holland fick han inspiration till de arbeten som gjorde honom till en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Linnè hittade på ett sätt att ordna växter och djur i grupper. Han delade in dem i arter, släkten och klasser. Från de växter som har blommor utgick han från hur könsorganen såg ut, d.v.s ståndare och pistiller. Han ordnade dem i ett sexualsystem, som hade med könslivet att göra. De flesta av våra floror delar fortfarande in växterna enligt Linnès system.
Han hade en stor trädgård i Uppsala. I trädgården finns det små kärr och dammar med sina speciella växter. I de stora växthusen har han växter från sydligare länder. Han har också många djur i sin trädgård eftersom han var en sån extrem djurvän. I trädgården odlades omkring 3000 olika växter. I linnes trädgård nu för tiden odlas fortfarande växter enligt hans plan sedan 1745. Några av växterna som odlas där fanns redan för 250 år sedan. Han har skrivit en bok som heter Flora och i den står det om olika sorters blommor m.m. Han var också en väldigt bra konstnär. Linne som inte var kunglig är begravd i West minister abbey. Linne har en blomma döpt efter honom som heter Linnea. Han är mest känd för att han könsbestämde djurlivet och införde sexualsystemet för växterna.
Charles Darwin
Charles Darwin fick ett brev 1831 som skulle förändra hans liv. Det var från hans vän John Stevens Henslow. John har lärt honom olika saker som om växter och djur.I brevet frågade John honom om han ville följa med på en forskningsseglats jorden runt. Det var ett drömerbjudande för den 22 åriga Charles Darwin. Darwin hade väldigt stort intresse för naturen. Även när han var barn var han en samlare han samlade på musselskal och stenar. Hans pappa ville inte att han skulle åka. När han var mindre gick han inte på något universitet för att hans föräldrar var så rika.Till slut gav han sig iväg på sin otroliga resa den 27 december 1831. Darwin åkte runt till olika öar och såg att finkar hade olika stora näbbar. Han blev mer och mer intresserad av att växter och djur har så många olika former. Darwin var också väldigt intresserad av daggmaskar så han skrev en bok om det. Darwins sista dryck innan han dog var wiskey. Han är mest känd för läran om arternas uppkomst.
Det gäller för varje art att leva vidare. Carles Darwin menade att i kampen för tillvaron pågår ett allas krig mot alla. I den kampen kan det till exempel vara bra att vara specialist på särskilda sätt att skaffa sig mat, som Darwins finkar. Andra sådana specialister är giraffer som kan äta blad från höga träd och fjärilar som kan suga nektar långt ifrån en blomma.
Det är viktigt att få tag i mat, men det är lika viktigt att själv bli mat åt andra. Det gäller att klara sig undan faror. Både stora och små djur hotas av rovdjur, som vargar , lejon eller spindlar. Bytesdjuren har många sätt att klara sig - alltifrån att gömma sig till att röra sig fort. Men hur upptäcker de att en fara hotar? Att känna, höra, se, lukta och smaka kan vara lika livsavgörande som att äta, dricka och andas. Livet kan stå på spel!
Även växterna måste ha olika knep för att kunna leva vidare år efter år. Kampen om makten är ofta hård. Vad kampen gäller beror mycket på klimatet. I öknen gäller det att kunna överleva trots brist på vatten. I regnskogen, där det är varmt och fuktigt, är det i stället viktigt att kunna tränga undan andra växter för att få tillräckligt mycket ljus.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)